När jag var liten var inte stressen uppfunnen än. Alla hade all tid i världen. På lördagsmorgonen fick man sin veckopeng. En krona. Men den räckte långt. Man sprang in i grannhuset som var ett konditori ställde sig med sin krona och tittade storögt genom glasskivan.

Nu kommer alltså själva mandomsprovet. Man räcker fram sin krona. Säger att man skall handla för hela. Expediten tar fram en påse också börjar vi: En sån..(pekar) ........2 sånna.....eh....en sån...hur mycke har ja kvar?.......en sån....2 av dom röda där........en sån...eller fresten......inte den.......en sån........hur mycke har ja kvar? Så höll man på tills kronan var slut   ;)  Inte en endaste sur min heller.....

Stress är ett jävla nymodigt påhitt

För ca 7 månader sen hände något mer förutom att jag slutade röka........Jag fick en ny storasyster  ;)  Det blev en stor överraskning. Och nyfiken som jag är så letade jag upp henne och hon fanns på stayfriends. Första mailen var försiktiga men det släppte ganska snart. Hon var ju lika yr som jag, på gott och ont.

Största fördelen med henne som syster är att hon kommer att vara en vän livet ut. Jag har ännu inte fått den stora glädjen att träffa henne men hon bor ju inte så långt bort så det är väl vara en tidsfråga.

Hon fick inte bara 5 syskkon utan även 11 syskonbarn och jag fick 3 ungar till jag är moster till  ;)

Såååååå, här är hon, Pia, min nya syster. Visst e vi lika???   hahahahahaha

Tjolinti jobbar på en bistro i Köpenhamn. Står i köket så det blir ingen kontakt med gärsterna. Men hennes chef var så gullig att hon har satt fram ett stort glas där det samlas in pengar till hennes bröllop. Det står på glaset vart pengarna skall gå.

Kanske tur att hon är där i bakgrunden  ;)

Tog bussen in till stan o bytte min gateway. Hemma igen kopplade jag in den och fick full styrka. Himla glad blev ju jag..............en stund.

Rätt va det va så slog det av sig för att starta upp igen. Jävligt irriterande om man gjorde något vettigt. Så jag tänkte efter 20 gånger att jag får nog ringa supporten. MEN!!!!!!! Telefonen funkar bara när gatewayen är på. Passar jag på att ringa upp när den e det så dör den för att jag försöker ringa.

Så här sitter jag nu. In i helvete förbannad. Jag tänker inte ringa nån jävla kö på 28 personer med min mobil  :(

Nu var jag online en lille stund och tog mig ut på telias sida........ o de gick ju bra

Dagligen läser vi i tidningarna att psykvården är åt helvete. Alla blir förbannade när något pucko härjar runt och man klagar på vården.

Likförbannat finns några personer som kallar det konst att ta dom resurser som alltså redan är för små. Man spelar psykiskt sjuk och får ett enormt uppseende. Jävla svineri vill jag kalla det.

Sen finns det nu klottrarna som sprayar ner vad som idag inte kallas klotter längre utan det är tydligen också konst !? Men varför görs aldrig detta konststycke på någons eget hem? Eller på en målarduk kanske? Har fungerat i århundrande.

Men något av det allra pinsammaste är ju när vederbörande försöker va fräck så kan puckot inte ens stava!!!

Skärpning för helvete!!!  Köp en målarbok

Hur många har inte någon gång bestämt sig för en sak och sen gjort precis tvärt om?? Det kan vara allt från att sluta röka, inte äta godis, börja träna....listan kan göras oändlig. Man bestämmer sig. Det hör inget motstånd någonstans ifrån så man tycker väl att förslaget föll i god jord. Sen rätt va det är så gör man lik förbannat just det ändå. Vad i hjärnan är det som har sista ordet??  VAD kunde inte opponerat sig redan när förslaget las fram? Varför komma i sista minuten skrikandes och gapandes.

För om man hade någon koll på vilken liten del det är så borde man ju kanske bota alla våra missbrukare. Dom som ville kunde bli smala.

Jag knaprade ju Champix när jag skulle sluta röka. Helt ärligt trodde jag inte ett skit på det. Jag har försökt sluta många hundra gånger men aldrig hållt ett helt dygn. Nu bara slutade jag. Har inte varit röksugen på 7 månader. Vill gärna röka för jag saknar det lugnet det gav mig. Men dessa tabletter har alltså mixtrat med min hjärna........med den delen som bestämmer över rökningen i alla fall ;)

Om man nu inte är tatuerad och funderar på att skaffa en så är de 2 viktiga saker att tänka på. Det ena är att man är väldigt medveten om att man verkligen vill ha en tatuering i resten av sitt liv. Det andra är när man ska välja motiv. Det skall säga klick. Gör det inte det så välj något annat.

Ja har ett par tatueringar. Skulle gärna vilja ha ett armband men jag vet att det aldrig blir något för mitt klick är förbrukat.

Jag var med sonen när han letade efter ett armband. Där satt vi med vars en pärm och det sa klick. Jag visade honom det och han valde det motivet. På gott o ont. Han har ju ett skitsnyggt armband och jag är utan. För det får ju ändå finnas gränser på hur jävla pinsam man e som mamma. Tänk om vi kom med samma hahahahahaha

Nu har jag suttit i jag vet inte hur många timmar och haft ett helvete med Telia. Valde bredbandstelefoni och hela tjolevippen för att det blev billigare. Fick hem en stor låda med en sörens massa (3) andra lådor i som skulle kopplas samman i en stor fungerande enhet.

Utan att skryta är jag mycket teknisk och klarar sånt här galant. Tji fick jag. Fick bredbandet att fungera lite då o då. Antingen hittades inget nätverk tillräckligt nära eller så hittades det men då fick jag så dålig signal att inget fungera.
Först framåt kvällen fick jag i alla fall in telefonen så jag fick fatt i supporten, hjälpte föga........På det igen och ringde sen ännu en gång. Hjälpte lika lite. Nu har jag gett upp för dagen och samlar nya krafter tills i morgon då jag ska lära dom veta hut.

Jag har 6 auktioner jag passar på tradera som jag bara måste ha!!!! Tänk om jag inte är ansluten då!!!

När jag var mindre fanns inte så många sjukdomar. Mässlingen och förkylningar men det var ju sånt som gick över. Jag vet inte en enda som hade något kroniskt såsom allergier, eksem eller diabetes. Fast det hette förvisso sockersjuka då.

Det fanns inte heller några feta barn. Visst fanns dom som inte var magra men inget som idag.

Var kommer då all skit ifrån? Säkert en hel del från all miljöförstöring men jag tror också att mycket kommer från all skit vi trycker i oss.

Jag menar nu inte att allt ska gå tillbaka som det var på 60-talet men någonstans får man ändå stanna upp och tänka efter. Vi fick lemonad (läsk) när det var kalas. Då var det en flaska på 33cl. Idag köps läsken hem i 2 liters flaskor. Dagligen!!

Har föräldrar verkligen så jävla dåligt samvete att man inte orkar säga nej? Men bara för att man kanske inte spenderar den tid med barnen som man kanske borde så vill man väl ändå ha friska barn.

Glömde nämna, vi hade aldrig blåskatarr heller   ;)  Svinsnygga rejäla underbyxor (trosa var inte uppfunnit) i vad som liknar nylon... hua....

Det är en enorm skillnad från det jag växte upp till idag. Man satt lös i bilen. Ingen hade någon tanke på vad som kunde hända vid en krock. Vi var 5 barn i familjen och hade en amazon kombi. Där satt vi 3 minsta i skoffen. Likadant då vi hade en liten folkavagn. Det var så det var. Inget konstigt alls.

Det var inte heller så konstigt att röka inomhus och mitt i ansiktet på sina barn, det var så det var  ;)
(ja det är jag som var sååå söt)

Billiga diamanter!!!

Idag kom domen mot Saga och Max mördare. Livstid var ju det enda tänkbara. Men en sak jag undrar över är skadeståndet. Hur har man fört den diskussionen? Har någon sagt högt: Nä 75 000 är ju alldeles för lite, det är ju ändock 2 små barn som mist livet. Deras föräldrar har ett långt lidande framför sig. Dom ska ha 100 000.

Känner man sig nöjd med sig själv efter det? Tycker man att man på något sätt ha gjort lidandet mindre?

Vilken förälder skulle vara nöjd med det???

Häromdagen stod det i Aftonbladet att många tjejer i 17-årsåldern börjar röka. Den åldersgrupp som är väldigt mån om sitt yttre. Det är dyr kosmetika, dyra parfymer och dyra kläder. 

Detta rimmar väldigt dåligt tycker jag. Varför i helvete köper man svindyra parfymer när man ändå kommer att lukta apskit? För det är vad man gör. Jag har nu varit rökfri i ca 7 månader och jag lovar er, det är för jävligt.

Varför börjar ni? Det är inte tufft någonstans. Ni vet vad det kostar. Ni vet att det är farligt. Så varför??

På min tid var inte faran uppfunnen, det är min ursäkt 

Varför är det så många som ofta är onödigt otrevliga? Va fan ska det tjäna till? Är det för att man vill hävda sig själv och komma i bättre dager? I så fall tror ni in i helvete fel!!

Som igår......jag var så sörens glad för min nya fina blogg. Pratade med en person och nämnde i glädje min blogg. Efter att ha sett den får jag höra: Jamen hur fan ser du ut??

Tråkigt nog är det precis så jag ser ut. Och om man nu tycker jag ser för jävlig ut, vilken många absolut säkert tycker, måste man säga det??

Har man inget gott att säga så håll flabben!!! Det gäller ALLA


Billiga diamanter!!!

På min tid när jag var liten snöade det i Skåne. Det snöade mycket till och med. Jävla växthuseffekter!!!

Men i alla fall. Varje vinter drog man iväg med sitt lilla t-fat. Lilla bokstavligt talat. Vi hade 2 väldigt bra backar i närheten. En på andra sidan Råån. Jävligt hög va den. Men!!! Strax över mitten på backen var där ett gupp eller avsats. Vi som var mesar gick dit och åkte därifrån. Dom stora pojkarna gick ända upp och klarade även att åka över avsatsen.....WOW

Våra små t-fat var alltså dom runda. Man satte sig, drog upp benen i skräddarställning o gav sig iväg. Det tog högst 3 sekunder så hade man vänt och backade resten av turen   :D

Sen fanns det örnabacken. Tog en hel jävla evighet att gå dit. En vinter gick jag ensam för alla andra var där. Vet inte hur många gånger jag ramlade på vägen dit men det var många. Snön var hög och det man sätter på sina barn idag fanns inte då. Mina vantar drog åt sig snön och bildade stora snöklumpar. Jag blev tröttare och tröttare och var ensammast i hela jävla världen.

När jag var vid foten av örnabacken ser jag alla mina vänner på andra sidan Råån, dom är så gott som hemma. Jag får alltså ge mig av hemåt igen, men det blir bara för mycket. Jag gråter hela vägen hem. Och snorar........

För något år sedan var jag tillbaka igen. Vilken glöttabacke........

Billiga Diamanter!!

Nu när vi sorterat och delat det mesta i mitt föräldrahem har många ting väckt starka känslor. Jag fick bl a hem en gammal plåtburk full med stoppegarn. (För er om inte vet så lagade man sina strumpor förr och använde då stoppegarn. Nackdelen var att garnet var tjockare än det man gjort själva strumpan med och man skulle fläta lagningen som då blev skittjock.)

Men i alla fall, nu står min plåtburk så jag ser den ofta. Jag ser min mor sitta med den framme. Med 5 ungar fanns det alltid att göra.

Har så klart en del annat också full med minnen.

Sen tänkte jag hur det blir när mina ungar en dag ska dela upp efter mig. Hur mycket har jag liggandes från den tiden då som var små?? I dagens slit-o-slängsamhälle och trångboddhet hos många försvinner nog en hel del sånt. Dom ser ju inte samma glädje i en plåtburk som jag gör

Läste i Aftonbladet idag att dom säljer BH till flickor på ca 7 år.....Hur kan man få för sig att dom skulle behöva det?  Jag fick min första då jag var 13 år. Av vilken andelning vet jag faktiskt inte. Men från en dag till nästa kunde jag inte längra gå på toaletten endast iförd trosa. Vilka jävla ideér. Jag hade inte ens bröst på den tiden.

Och trots att många år har förflutit sedan dess har jag fortfarande inte kommit på hur i helvete kan kan uppfinna ett plagg med så idiotiskt knäppning i ryggen. Jag trodde ALLA knäppte fram o sen vred runt. Förvisso jobbigt som fan då man precis duschat, men så va det ju. Tills jag sån Babsan. Hon bara tog på den och knäppte lite smidigt i ryggen. Tog inte ens 3 sekunder.
Jag hade kunnat klara det om det var ett annat fruntimer som gjorde det men när till och med männen e bättre så känner jag att det lilla uns av kvinnlighet som fanns i mig sipprar ut  ;)


Diamanter!!!

Helt ärligt......när jag började blogga, vet inte varför, så hoppades jag på att Ville skulle läsa lite då och då.Sen ju längre tiden gick och man fick någon rolig kommentar (faktiskt av själva Timel osso) så fastnade man.  Även om detta mest verkade vara en slags fjortisgrej. Missförstå mig inte nu, men 98% går ut på vad man bär för kläder. Som om det är livets viktigaste. Det är det nog för vissa.

Det gör samtidigt att dom flesta "stora"  bloggarna är just fjortistjejer som skriver mode.

En dag tänkte jag faktiskt ge det en chans och se om det fanns plats för en tant som inte skriver om mode. Så!! Här e jag. Det funkar. Mina besökare ökar stadigt för varje dag. Snart uppe i 7 unika besökare om dan  ;)

Nä jag skojjar.......ja e så jävla rolig. Men jag är här för att stanna!! Tack alla ni som tittar in  ett stort hjärta till er

Idag skall en tjej jag känner gifta sig vid Kärnan i Helsingborg. Utomhus och jag kan inte vara där. Just nu skiner solen och jag hoppas det fina vädret håller i sig.

Jag kommer ihåg när du gick på balen. Du sydde din helt underbara svarta klännning och du kom droppandes tillbaka på förmiddagen dagen efter och klänningen var helt förstörd. Fast du hade haft in i helvete roligt. Jag vet att du sytt upp även brudklänningen och jag hoppas du får lika roligt idag MEN att klänningen kommer hem hel.  Lycka till båda 2

Konsten att shoppa på tradera eller ebay är inte alls så svår. Men helvete så många knäppgökar det finns. Det retar mig så klart extra mycket när de är något jag vill ha. Inte fullt så mycket när jag säljer något.

Jag vet att jag kanske förlorar på detta inlägget men nu får ni som bär er åt fan ta mig skärpa er!!!

Om ni lägger ett bud på en vara som går ut om 7 dagar och NI har vinnande budet är det ju bra för stunden. Blir ni överbudna dagen efter är det INGET tvång på att man tvunget måste buda över just då!!!!!. Det är INTE den som har vinnande budet längst som vinner. Det är den som har högsta budet då auktionen går ut som vinner.

Det absolut värsta som kan hända är då 2 lika vansinniga hamnar på samma ställe......

Vill ni tvunget köpa något??  Klicka då på "Lägg i minneslista"  sen kan man återkomma dit och se hur auktionen ligger till. Man får även ett mail som påminner innan auktionen går ut. Sen lägger man buden strax innan auktionen avslutas. Vet man däremot att man inte har någon chans i världen att passa det man inte kan leva utan, ja då lägger man vad man tycker är det absolut högsta budet man kan leva med.

Så snälla ni,,,,försök skärpa er  ;)

Jag pratade med en väninna (hej Gunsan) igår som har den stora glädjen att se ut ungefär som jag i kroppsfigur. Hon sa att hon skall acceptera hur hon se ut. Skyller på ålder och annan förträngning  ;)

Men jag tror att dom som förtränger är dom som sen blir feta på riktigt. Typ 150-200 kg. Man kan INTE lära sig att älska det fettet!!!

Om man brukar se på 3:an så har dom visat en hel del program från USA där dom väger runt 4-500 kg. Personerna är då sängliggandes 24 timmar om dygnet.

Om vi säger att Ville skulle bli sängliggandes, alltså inte som i en vanlig förkylning, utan lite längre, och han sedan gillar det för att stanna då vill det ju till att någon handlar, lagar mat  och samtidigt ombesörjer hygienen.

Hur mycket jag än älskar honom idag (inte för att du ska köpa nått dyrt tills i morgon) så skulle jag ALDRIG köpa hem mat och föda honom som en strandad val.

Någon feeder i ett av programmen ursäktade sig med att han (tjockisen) hade ett jävla humör. Jaha......och??? Gå ut om dörren då!! Låt fanskapet laga sin egen mat då. Varför inte köpa den när vi ändå inte håller på  ;)

Känns som om bloggen lever sitt eget lilla liv........fick en dublett o ja skriver hellre detta meningslösa grej  ;)

Ps, ibalnd bilr jag ltie irvig och mnia bkotsväer hpopar rnut ltie fsat det sepalr itne ngoån sötrre rlol. Enilngt en uneörnskding på ett egnskelt uivnierset så seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksortnävea i ett ord såtr i, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken  såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm.

Dttea broer på att vi itne leäsr vrjae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet.

Gnaksa färckt eellr hur?

Genom åren har man ju haft massor av olika kontakter med väldigt många olika personer. På gott o ont. Nu när man kommer upp lite i åren så börjar man undra var den blev av, eller den?  Somrarna i Domsten gjorde att man träffade många som bara var där då. Var hamnade ni sen? Karin och Susann? På den tiden var ja ofta med "Bävern". Sista jag hörde av henne var att hon bodde i Kungsbacka. Och det är väl en 30 år sen snart...hahahaha fan va ja e gammal  ;)

Men alla som jag nu har mött, umgåtts med på ena eller andra sättet och som jag nu undrar va det blev av er. Undrar ni va det blev av mig??? Är det någon som någon gång tänker: Undrar va det blev av Libbe och va hon gör idag? Hon va ju en ganska roligt skit  ;)

Då ska ja bara tala om för er att jag har rynkat till mig litta så ni får leta noga. För jag finns här. Eller så får jag göra som Jonas Gardell säger. Man får skaka som fan på huet, då ser dom inte hur ful man e  ;)

Jag är vad man kallar ett naturligt skabb i ansiktet. Det är randigt både hit och dit och hänger och slänger lite varstans. Ibland ger jag det en smörjning och hudfärgen går då från dassit grått till en mindre dassig beige med lite lyster.

Sen finns det en jävla massa onaturligt skabbia. Som väljer att släta till hyn med en foundation. Färg spelar mindre roll. (Hahahahahaha kom precis på att förr i tiden fanns bara brunkräm, helvete va man såg ut)

Men i alla fall........användare av foundation va de nu. Eller i alla fall dom skabbia användarna.. Man ser ju att det är ett väldigt tjockt lager i ansiktet. Man ser precis var det börjar och var det slutar. Är det bättre?? Vill man att folk ska se det? Nu skulle man tro att det mest är dom i min ålder som kanske sett reklam, går in på H&M och tar första bästa. Men det är i alla åldrar. Till och med en på 14 har tydligen så mycket problem med sitt ansikte att det tvunget ska döljas  !!??

Då är ja hellre naturlig  ;)

Kom precis på vår underbara mascara från Rimmel (?) nu när jag var och rotade i den hörnan....Det var en liten ask varav den ena halvan var en fast kaka mascara i den andra halvan låg en borste. Så spottade man på kakan, drog fram o tillbaka med borsten o försökte få det snyggt på sina fransar. Skall bara påpeka att det absolut inte liknade dagens borstar som särar på fransarna........När man var klar la man ner borsten igen där den låg till nästa gång man spottade däri  ;) Eller om man lånade ut den till en annan spottande kompis, det gick lika bra...  Fan va äcklit

• 4 ägg
• 1 stort pkt Keso, 500 gram
• 3 dl grädde
• 3 msk hackad sötmandel (finns mald på Lidl)
• 5 droppar bittermandel olja
• (2 msk socker/sötningsmedel)

Jag tömmer alltid keson i ett durkslag och spolar av det. Låter den sen rinna av en bra stund så blir den inte så vattnig.

Rör ihop alla ingredienser. Häll smeten i en ugnsfast form och grädda i 175 grader till ostkakan fått en fin gyllenbrun färg och fått en fast konsistent.
Det tar ca 30 minuter. Låt den svalna en aning och ät med vispad grädde, med eller utan sötningsmedel. Det är en smaksak

Jag läste för ett tag sedan om en tjej vars mor samlade på sopor. När själva tanken landade blev jag lite orolig. Vad är det som gör att man blir sån? Det är ju säkert inget självvalt. Man går väl inte som tonåring runt och planerar för det?

Inne hos grannpågen Kurt.....

-Jasså du samlar frimärke? Själv skall jag samla på sopor när jag blir stor.

Det måste ju vara något som liksom smyger sig på och de är där oron sätter in. Kan det drabba mig? Skall ja bli en sån som går runt i byn och rotar i papperskorgar? Vad är det som gör att vissa gör det men andra inte? Och om jag nu skulle bli sån, vet jag inte om att det är lodisvarning på det??  Är man helt körd? Kommer ungarna att sluta va mä mig då?

Idag är kärringkärran klar och sören så fin den blev. Den är även invigd. Sydde en liten bag där jag kan ha plånbok och mobil utan att det ska ligga i bonn på kärran. Nu sitter den fast med kardborrband och är lätt att ta av och på. Ska erkänna att jag var ganska mallig när jag gick där och blängde på alla (en) andra som hade riktigt fula. Men framförallt, fan va skönt det var att handla det man skulle utan att fördärva ryggen mer på vägen hem.

På min shoppinglista stod även leggins.....hittade på City Gross igår. Det är ju mest det ja använder nu. Det bästa är att jag äntligen har hittat ett par byxor som stannar uppe. Även när jag sitter. Då liksom kryper dom in i en liten valk och stannar där. Så jag ska passa på att köpa några i olika färger. Vill ju gärna piffa upp mig lite  ;)

Jag har alltid tillhört mesarna som aldrig säger ifrån och tar hellre skit än startar ett bråk. Inget tonårstrots mot föräldrarna heller.

Far kunde som alla andra föräldrar skrika och gapa men aldrig att man sa emot. Förrän i somras när han va gammal och skrutti. Han blev förbannad på mig och jag svor tillbaka. Jävlit moget. Hoppas han glömde det som allt annat han glömde.

Lyckades även bli förbannad på mor. Det var diskussion om min lilla bil. Nybesiktigad som behövde nya däck. Det var liksom droppen kände jag och bestämde mig för att jag kunde vara utan bil. Det är inget handikapp. Men det gillade inte mor. Hon ville köpa nya däck och samtidigt betala mina fasta avgifter på bilen. Men hur fan skulle det sett ut?? Minsta lilla t-shirt eller billiga vin på bolaget hade satt igång skvallret. Jaha, hon kan klä sig och supa till men inte fan kan hon betala sin bil. Utnyttja mor på det viset!!!

Och det kändes inte rätt. Hade hon betalt för någon annans bil hade jag inte gillat det heller. Så vi skrek på varandra där en stund. Jag sålde så klart min bil. Tog sen antingen bussen, gick eller hade hennes bil.

Det tråkiga är att jag aldrig fick tillfälle att be om ursäkt för att jag skrek. Det var liksom aldrig läge på slutet att säga det. Mor trodde in i det sista att hon skulle få mer behandling och att det var tid till snack senare, bara hon blev frisk. Det blev hon inte. Men jag har förlåtit mig själv i alla fall.