Jag läste för ett tag sedan om en tjej vars mor samlade på sopor. När själva tanken landade blev jag lite orolig. Vad är det som gör att man blir sån? Det är ju säkert inget självvalt. Man går väl inte som tonåring runt och planerar för det?

Inne hos grannpågen Kurt.....

-Jasså du samlar frimärke? Själv skall jag samla på sopor när jag blir stor.

Det måste ju vara något som liksom smyger sig på och de är där oron sätter in. Kan det drabba mig? Skall ja bli en sån som går runt i byn och rotar i papperskorgar? Vad är det som gör att vissa gör det men andra inte? Och om jag nu skulle bli sån, vet jag inte om att det är lodisvarning på det??  Är man helt körd? Kommer ungarna att sluta va mä mig då?