På vår kvällsrunda går vi på ett ställe där Zelda kan vara lös och ledig. Det är i närheten av flygfältet här i Höganäs. Hon gillar det verkligen. Ibland jagar hon en fågel, ibland en kanin. Men det är bara ett par hundra meter sen kommer hon igen. Och vi stövlar vidare.
Men inte idag. Hon fick syn på en kanin. En sån har hon ju aldrig riktigt träffat och gav sig tydligen fan på att hon skulle göra det nu. Hur ja än kallade på henne gav hon fan i det. Efter en bra runda stannade kaninen och Zelda sprang fram till den. Dorthe och ja var lika rädda. Fast Dorthe trodde nog att Zelda skulle skada den. Det enda vi såg var Zelda som la sig ner o viftade med svansen.
Eftersom hon inte kom till mig fick ja ju ta mig till henne. Hon låg o kelade med den stackars vettskrämda kaninen och hade det hur trevligt som helst. Hon blev pissesur när ja kopplade henne o drog därifrån. Resten av promenaden hem gjorde hon allt för att få vända om. Tror inte jag vågar släppa henne i morgon för då skall hon väl leta upp "sin" kanin.

Och nej, den var inte död, säkert bara en hjärtatack